ivepad.pages.dev


Säkerhetsanalys mall

Här samlas länkar till områden som kan ge dig stöd i en risk- och sårbarhetsanalys RSA , exempel på metoder samt exempel på hur olika aktörer arbetar. Hur ska er RSA användas? Det avgör vilken metod eller metoder som ska väljas. En del väljer att ta fram egna metoder. Handboken innehåller vägledning och tips som kan underlätta arbetet med en RSA för den egna verksamheten eller sektorn.

FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys.

  • Säkerhetsskyddslagen Säkerhetsanalys innehåller bl a instruktioner om följande: Informationsklassning Bakgrund till hur man gör informationsklassning Konsekvensbedömning med avseende på Sekretess Tillgänglighet Riktighet Hur man hämtar informationsflöden från verksamheten.
  • Vägledning säkerhetsskyddsanalys Blanketter och mallar.
  • Säkerhetsskyddsanalys kommun Bland annat har universitetet fått använda en mall för dokumentation av säkerhetsskyddsanalysen och det är delvis utifrån den som den sekretessbelagda versionen är framtagen.
  • Säkerhetsskyddsplan mall Mall Säkerhetskrav Omfattning och avgränsning5 Versionshistorik6 Granskat av6 Referenser6 Begrepp och förkortningar6 6Strategi för uppfyllande av MUST KSF10 Tekniska säkerhetsmål11 Administrativa och organisatoriska säkerhetsmål11 Fysiska säkerhetsmål12 Så här används denna mall: Säkerhetsmål ska skrivas på FM-mall.


  • säkerhetsanalys mall


  • Metoden bygger på att en riskhanteringsgrupp i kommunen utför det mesta av arbetet. Fokus ligger på kvalitativa bedömningar med utgångspunkt i den kunskap som finns i riskhanteringsgruppen. Metoden har utvecklats av Växjö kommun tillsammans med Länsstyrelsen i Kronoberg och före detta Krisberedskapsmyndigheten. ROSA en metod för risk- och sårbarhetsanalyser.

    Många aktörer bedriver utvecklingsprojekt. Kontakta gärna respektive länsstyrelse om du vill veta mer.

    Totalförsvar för ett starkare Gotland - Bilaga 5: Säkerhetsskyddsanalys Mall

    Risker som lyfts i RSA:er leder sällan till att åtgärder vidtas. Länsstyrelsen i Västra Götaland har identifierat svårigheter i att visualisera resultatet av RSA-arbetet och att ta fram underlag till för riskmedvetet beslutsfattande. Målsättningen med projektet är att ta fram hjälpmedel till kommunerna så att de kan genomföra RSA:er på ett sätt som gör att resultatet blir användbart i den egna organisationen.

    Projektet ska ta fram en handbok som innehåller:. Projektets resultat skulle implementeras i kommunerna med målet att materialet finns på plats inför kommunernas rapportering Vid arbetet med regional utvecklingsprocess och ny överenskommelse mellan länets aktörer beslöts att det arbete som görs tillsammans i länet ska utgå från en gemensam riskhanteringsprocess.

    Centralt för processen är den regionala RSA:n med tillhörande åtgärdslista som tar upp de brister och utvecklingsområden där det bedöms att det krävs en insats i samverkan mellan olika aktörer, eller att det är en brist i flera organisationer där det kan finnas en vinst att samverka kring åtgärden. Riskhanteringsprocessen begränsas inte till bara scenarioanalyser.

    Istället ska allt som bidrar till att identifiera sårbarheter, brister och utvecklingsområden in i samma spår, för att behandlas och värderas på ett likartat sätt och ge en samlad bild av det som behövs i länet för att nå en stärkt förmåga till krisberedskap, skydd mot olyckor och nu även civilt försvar. Riskhanteringsprocessen beslutades som del i ny regional överenskommelse juni , implementering påbörjades och arbetet skulle ske fullt ut i enlighet med processen under Deltagande aktörer: Processen berör de som ingår i Västerbottens läns Regionala råd för krishantering och skydd mot olyckor med tillhörande arbetsgrupper.

    Stöd i risk- och sårbarhetsanalys

    Kontaktpersoner: Lina Andersson, lina. Projektet Skydd av samhällsviktig verksamhet Värmland ska implementera MSBs strategi, handlingsplan och vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet i Värmland år Syftet är att skapa samsyn i vad som är samhällsviktig verksamhet på lokal, regional respektive nationell nivå. För att nå denna samsyn fördjupar sig projektet i de fem samhällssektorer som Försvarsmakten lyfter fram som särskilt viktiga i sitt omvända stödbehov: Energiförsörjning, Hälso- och sjukvård samt omsorg, Information och kommunikation, Livsmedel samt Transporter.

    Tematiska workshops och fördjupningsdagar arrangeras för dessa samhällssektorer där målen är att få en ökad kunskap för hur sektorn fungerar, att identifiera samhällsviktig verksamhet samt att få en förståelse för kritiska beroenden. Tack vare de erfarenheter projektet hittills gett, har en gemensam metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet tagits fram.

    Metoden testas och utvecklats allteftersom projektet tar sig an nya samhällssektorer. Deltagande aktörer: Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland och de 16 värmländska kommunerna. Att inkludera informationspåverkan i risk- och sårbarhetsanalysarbetet bidrar till en ökad förståelse för vilka områden i verksamheten som är sårbara för påverkan och hur detta kan hota kärnverksamheten och uppdraget.

    Likväl är det en väsentlig del i arbetet med strategisk kommunikation innan, under och efter en kris.

    Säkerhetsskyddsanalys

    Om Myndigheten för psykologiskt försvars arbete med informationspåverkan. Att identifiera samhällsviktig verksamhet samt analysera dess kritiska beroenden, är en av de mest centrala delarna i RSA-arbetet. Stöd i att identifiera samhällsviktig verksamhet och analysera beroenden.