Slott på ven

Tycho Ottesen Brahe , född 14 december på Knutstorps Borg i Skåne , [ 1 ] då en del av Danmark , död 24 oktober i Prag , [ 1 ] var en dansk astronom , astrolog och alkemist. Brahe har ett eftermäle som skicklig instrumentbyggare, noggrann, systematisk observatör och en av ytterst få som upptäckt en supernova i Vintergatan.

Tycho Brahe-minnena på Ven

Hans farfar var Thyge Axelsen Brahe. Han fick namnet Tyge [ 2 ] , men antog den latiniserade formen Tycho i årsåldern. Tycho Brahe skrev senare att, när han var runt två år gammal, tog hans farbror, den danske adelsmannen Jørgen Brahe , hand om honom: utan mina föräldrars vetskap tog han mig när jag var mycket liten. Uppenbarligen ledde inte detta till något gräl och hans föräldrar gjorde inga försök att få honom tillbaka.

Han bodde med sin barnlöse farbror och faster, Jørgen Brahe och Inger Oxe på Tosterups slott utanför Tomelilla tills han var sex år. Omkring fick hans farbror ansvar för Vordingborgs slott på södra Själland , varför de flyttade dit och Tycho Brahe studerade latin till dess att han blev tolv år. Vid 13 års ålder och studerande vid Köpenhamns universitet såg han solförmörkelsen den 21 augusti och fascinerades över att den hade kunnat förutses.

Det ledde till att han på sin fritid studerade himlen samtidigt som dagarna ägnades åt andra studier. Adelsfamiljen förväntade sig att Tycho Brahe skulle bli en högre ämbetsman och inte stjärnskådare. I augusti låg planeterna Jupiter och Saturnus mycket nära varandra på himlen.

Vens historia

När Tycho Brahe jämförde det han såg med uppgifter i publicerade tabeller, fann han stora skillnader. Uppenbarligen borde astronomin reformeras och noggrannare instrument behövdes. Den tidens efterfrågan på navigationsinstrument skapade ett stort intresse för pålitliga mätdata.

Tycho brahe dödsorsak Ön har bofasta invånare.

Uranienborg oslo Upp till 6 danskar och 2 svenskar hade samlats på Ven. Den förste talaren var den danske statsmannen Orla Lehmann som i sitt tal kom med kritik mot att svenskarna låtit Tycho Brahes slott förfalla.

Tycho brahe upptäckter Tycho Brahe-minnena utgörs av de arkeologiska resterna av slottet Uranienborg och observatoriet Stjärneborg, Uranienborgs rekonstruerade renässansträdgård och Allhelgonakyrkan.

Det ledde till slut till att Tycho Brahes fritidsintresse vann släktens gillande, varför han fick ägna sig åt sin hobby på heltid. Vid en svärdsduell i Rostock miste Brahe en del av näsan genom ett hugg över ansiktet. Han lät tillverka en protes för att dölja defekten, den berömda »guldnäsan«. Denna var sannolikt gjord av tunn mässing och hölls på plats med en salva som gneds in på huden.

Brahe lät där bygga Uraniborg och närbelägna Stjerneborg , vilka blev ett astronomiskt forskningscentrum i sin tid. Brahe revolutionerade den astronomiska vetenskapen genom att införa noggranna mätningar av stjärnors, planeters och kometers banor.

Tycho Brahe-minnena på Ven - SFV

Han kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna , som han observerade i Cassiopeias stjärnbild , befann sig på större avstånd från jorden än månen, vilket på sin tid var en sensation, eftersom de högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig. Härmed hade han inte bara myntat beteckningen nova , utan även, skulle det visa sig, sällat sig till den exklusiva skaran, som skådat en supernova.

Efter Keplers stjärna har ingen supernova observerats i vår galax. Hans mätdata visade att den tidigare geocentriska världsbilden , det vill säga jorden i centrum, inte kunde stämma. Tycho Brahe drog sina egna slutsatser av detta, innebärande att han i sin modell behöll jorden i mitten med solen och månen roterande runt denna och övriga planeter roterande runt solen. Hans argument var att med en heliocentrisk världsbild skulle stjärnorna skenbart röra sig i en ellips under året, vilket inte observerades.

Han visste inte att avståndet till stjärnorna är så stort att det inte kunde observeras med hans mätmetod. Inte heller hans modell stämde särskilt väl med mätdata, utan det var först då Johannes Kepler efter Brahes död placerade solen i mitten och lämnade de cirkulära planetbanorna som han kunde få en modell att stämma med mätdata. Detta födde vår heliocentriska världsbild , det vill säga med solen i centrum och med elliptiska planetbanor.

Enligt vad Kepler berättat ville han inte lämna bordet för att tömma blåsan, då detta skulle vara ett etikettsbrott. På kvällen drabbades han av urinretention med svåra smärtor. Efter elva dagars sjukdom dog han den 24 oktober Han begravdes i Týnkyrkan i Prag. Brahe lär ha lidit av prostataförstoring , vilket kan ha bidragit.