Skördemaskin för stråsäd
Självbindare eller kärvbindare engelska : reaper-binder är en skördemaskin för stråsäd eller liknande odling.
17 Strategies for Coping with Stress in 30 Minutes or Less
Den klipper av stråna med ax och binder samman dem i kärvar. Självbindaren utvecklades under talet som en mekaniserad ersättare till liemän och kärvbinderskor. Den drogs till en början av häst och senare av traktor. Från mitten av talet ersattes både självbindaren och tröskverket av skördetröskan som både hanterade skörd och tröskning i en maskin.
Innehåll 1 Beskrivning 1.
SeWiki > Självbindare
Ena sidan av maskinen sticker ut på ena sidan om dragfordonet, och den delen är försedd med en knivbalk jämför slåttermaskin som kan skära av stråna. Stråna med sina ax förs sedan till en knytare som sätter ett snöre runt dem så att det blir en kärve. Kärven kastas ut från maskinen. De kärvar som inte blivit knutna på grund av tekniska fel, "liggsäd" eller säd med mycket ogräs måste handbindas genom att ett antal stråbuntar tas ut ur en kärve, delas i två, snabbknyts samman och därefter dras runt kärven med en avslutande snabbknytning.
10 stress busters
Efterarbete Därefter samlas kärvarna upp för torkning. Ofta har man bland annat i Sverige brukat stapla kärvarna två och två lutande mot varandra, och flera sådana på rad bildade travar [ 1 ]. Efter en inledande torkning staplas kärvarna på höjden runt och på en hög stake ibland kallad krake [ 2 ] Efter ytterligare torkning kan kärvarna lastas på en vagn och transporteras in till logen för höstlagring i en "sädstabbe".
Framemot vintern sker tröskning , där kärvarna går genom ett tröskverk och delas upp i halm , sädeskorn och agnar. Halmen kan användas både till strö under djuren och foder, medan kornen samlas upp i säckar. Agnarna kan användas till strö. Självbindaren tillkom under talets påbörjade mekanisering av jordbruket.
What is the translation of "skördemaskin" in English?
Tidigare skördades säden med hjälp av lie eller skära , varefter stråsäden behövde handbindas till kärvar. Självbindaren föregicks av självavläggare engelska: reaper ; en variant av slåttermaskin. Den avskurna säden fördes där åt sidan med hjälp av avläggare, vilka i praktiken utgjordes av ett antal stora räfsor fästa kring en roterande axel. Först populariserades dock maskinen i samband med utvecklandet av en knytapparat baserad på manillagarn.
Deras konstruktion var grov och blev ingen försäljningssuccé. Ett exemplar av deras självbindare finns bevarad i Nordiska museets lantbrukssamling som NM. Under talet utvecklades de första traktordragna självbindarna och tio år senare de första modellerna [ 4 ] där slåtterbalk, transportband, bindning och kärvutkastning fick rotationskraft via en axel kopplad till traktormotorns kraftöverföringsuttag.
Fortfarande krävdes dock att någon satt vid spakarna bakpå självbindaren, eftersom höjden på skovelställningen som lutar ner säden mot kapkniven och placeringen av knytmaskinen påverkas av sädens längd och mängden ogräs. Vissa modeller av självbindare var även utrustade med neksamlare "nek" är västsvenska för kärve. Trots sin invecklade konstruktion och höga inköpskostnad blev självbindaren allt vanligare en bit in på talet.
Genom sin automatiska bindning ersatte den inte bara liemän eller slåttermaskiner utan även handbindningen av kärvarna. Självbindaren var den viktigaste skördemaskinen för stråsäd fram till dess att skördetröskan på och talet började slå igenom på allvar.
Självbindare och tröskverk ersattes då av en enda maskin, vid millennieskiftet skördades i stort sett hela den svenska stråskörden med skördetröska. Bildgalleri Hästdragen självbindare i Queensland , Hästdragen självbindare i arbete med skörd av lin , i Minnesota cirka Fält med kärvar ställda i travar för torkning. I cylindern finns rullar med bindgarn.
Säden torkar. Läst 24 november Läst 2 november