Rikets indelningar scb
Sverige har genomgått tre landsomfattande kommunreformer. Däremellan har kommuner också delats eller slagits samman, vanligen genom så kallade inkorporeringar. Inkorporeringarna har varit lokala förändringar. I samband med att års kommunalförordningar om kommunalstyrelse i stad och på landsbygden trädde i kraft den 1 januari indelades landet i cirka 2 primärkommuner.
Kommunreformer i Sverige – Wikipedia
Det exakta antalet har inte varit möjligt att fastställa, eftersom vissa oklarheter finns. Dessa hade redan tidigare, genom systemet med stadsprivilegier ett visst mått av självstyrelse. För landsbygdens del valde man som utgångspunkt för kommunindelningen socknarna , en urgammal kyrklig församlingsindelning. En diskussion fanns redan tidigt om inte socknarna vore för små, och att man i stället borde valt häradena som bas för en kommunal enhet.
Kakor på scb.se
Utöver städer och landskommuner fanns köpingar av två typer, dels de som utgjorde egna kommuner åtta stycken , dels de så kallade municipalköpingarna tio stycken. Från började man inrätta municipalsamhällen. Dessa räknades inte som egna kommuner i annat avseende än för administrationen av de särskilda stadgor för vilka de bildats. Antalet kommuner var under de följande årtiondena relativt stabilt.
Det var vanligare med delningar än med sammanläggningar. Antalet kommuner nådde sitt maximum år med 2 Principen var fortfarande att när tätbebyggelse uppstod skulle de särskilda så kallade stadsstadgorna tillämpas vilket ledde till en successiv separering av tätorten till egna kommuner. Detta skedde genom bildande av municipalsamhälle, köping och slutligen stad. Under talet hade en omfattande befolkningsomflyttning och urbanisering ägt rum i landet.
Kontaktuppgifter
Landsbygdens andel av befolkningen minskade, och många av de små enheterna hade svårt att klara de allt större uppgifter som kommunerna fick. Över av Sveriges kommuner hade färre än invånare år Frågan utreddes av års Kommunindelningskommitté som kom fram till att antalet landskommuner radikalt måste minskas. Storkommun var ett begrepp som hade myntats för att skilja de nya kommunerna från de tidigare, eftersom de vanligen hade samma namn som en av de enheter som lagts samman.
Det ingick dock inte i den officiella benämningen. Reformen berörde i princip endast landsbygden. Städernas antal var oförändrat och köpingsantalet ökade något. De tre kommuntyperna landskommun , köping och stad bestod formellt i ytterligare nära 20 år, men skillnaderna hade reducerats så mycket, att några nya städer därefter inte behövde bildas.
Kakor på scb.se
De två nordligaste länen i Sverige, Västerbottens län och Norrbottens län , berördes inte av reformen. Det blev under den här perioden allt vanligare att kommunerna antog heraldiska vapen , även om kommunvapen i Sverige — visar att många kommuner även var utan vapen. Ännu skulle vapnen formellt fastställas av Kungl. Maj:t regeringen för att bli gällande och juridiskt skyddade, men några kommuner antog nu vapen på eget initiativ utan att få dem fastställda.
Ganska snart visade det sig att års reform inte varit tillräckligt genomgripande. Man började nu fundera på centralortsprincipen. Samtidigt skedde förberedelser för andra reformer som också skulle leda fram till en mer enhetlig lokal förvaltning av Sverige, som till exempel tingsrättsreformen då vissa städers egna jurisdiktion avskaffades och polisväsendets förstatligande samt förändringar på skatteförvaltningens område.
Riksdagen tog beslut om kommunreformen Processen inleddes 1 januari då landets kommuner grupperades i kommunblock. Samtidigt upphörde de få kvarvarande municipalsamhällena. Först var reformen huvudsakligen avslutad då de flesta nya kommunerna bildats. Det tog ett antal år att konsolidera de nya kommunerna och redan skedde några delningar.