Vad är fredsplikt enligt arbetsrätten
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Denna promemoria innehåller förslag till ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet medbestämmandelagen.
Fredsplikt
I promemorian föreslås att en arbetstagare i vissa fall inte ska få vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation, dvs. Det föreslås att stridsåtgärden endast ska vara lovlig om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och om arbetstagarorganisationen inför åtgärden har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer.
Det föreslås att det inte heller ska få uppställas andra krav än de som har varit föremål för förhandling. Vidare föreslås att kraven som arbetstagarorganisationen ställer inte ska få avse vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få. Det föreslås också att om en arbetstagarorganisation i samband med kollektivavtalsförhandlingar med en redan kollektivavtalsbunden arbetsgivare begär att få sluta ett avtal om medbestämmanderätt i en viss fråga, ska det inte finnas någon s.
Förslaget påverkar inte rätten att delta i s. Det medför inte heller någon utökad fredsplikt i förhållande till en arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet. Inte heller rätten att vidta politiska stridsåtgärder eller internationella sympatiåtgärder påverkas av förslaget. I promemorian föreslås dessutom ett utvidgat förbud mot stridsåtgärder som har till ändamål att utöva påtryckning i rättstvister.
I dag gäller förbudet endast för arbetsgivare och arbetstagare. Sammanfattning Ds Förslaget innebär att förbudet även ska gälla för arbetsgivare och arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal och att det ska gälla vid alla individuella tvister om lag eller avtal. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.
Fredsplikt - FAR Online
Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33—40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Författningsförslag Ds I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag.
I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b , 41 e och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag. En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet i fråga. Beträffande förhandlingar enligt första stycket ska 10 § ha motsvarande tillämpning.
Ds Författningsförslag. Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas i de fall som avses i 41 § första stycket 4 eller 41 § tredje stycket. Arbetsgivare och arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i pågående individuella tvister rörande innebörden eller tillämpningen av lag eller avtal. Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet eller i särskilt avtal skall regleras fråga som avses i 32 §, men blir frågan ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan parterna, skall den icke till följd av det träffade avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt avtal.
Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet eller i särskilt avtal ska regleras fråga som avses i 32 §, men blir frågan inte uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan parterna, ska den inte till följd av det träffade avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt avtal.
Bestämmelserna ska inte tillämpas när det gäller en stridsåtgärd som har påbörjats före ikraftträdandet.
Fredsplikt samt strejk och andra stridsåtgärder
Den svenska arbetsmarknadsmodellen kännetecknas av att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning reglerar frågor om lön och allmänna anställningsvillkor i kollektivavtal. Kollektivavtalet har därför en central funktion när det gäller reglering av villkoren på arbetsmarknaden. Kollektivavtalet har också en annan betydelsefull funktion i arbetsmarknadsmodellen. När ett kollektivavtal har ingåtts råder fredsplikt under avtalsperioden för arbetet som omfattas av avtalet.
Denna fredsplikt är i regel en förutsättning för att verksamheter ska kunna bedrivas utan att störas av konflikt under avtalsperioder. Stridsåtgärden är det medel som ytterst står till buds för arbetstagarorganisationer att utöva påtryckning på arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Den fredsplikt som följer av ett kollektivavtal är en viktig drivkraft för arbetsgivare att teckna kollektivavtal.
Det brukar ibland sägas att arbetsgivaren genom kollektivavtalet köper arbetsfred under avtalets giltighetstid. Om inte arbetsgivaren får arbetsfred när denne har tecknat ett kollektivavtal försvagas kollektivavtalets fredspliktsskapande funktion och incitamenten för arbetsgivaren att teckna kollektivavtal avtar.