Behöver afrikanska violer små krukor
afrikanska Violett växter-Hur man odlar afrikanska violer
Du kan glädja dig åt violer i kruka och rabatt från vårvinter till höst. Många nöjer sig med penséer i en kruka vid entrén men violer är så mycket mer. Fröså dina egna bukettvioler, styvmorsvioler, luktvioler samt stora och små penséer för en långvarig och läcker blandning av blommor, färger och dofter. Violer och penséer tillhör violsläktet, Viola, som i sin tur ingår i familjen violväxter, Violaceae.
Violsläktet bjuder på ca arter runtom i världen, de flesta är perenna men några växer som ettåriga örter. Vildväxande i Sverige hittar vi 19 inhemska vilda arter, exempelvis styvmorsviol, skogsviol, ängsviol och strandviol. I vår flora hittar vi också hornviolen, en odlad art som förvildats på vissa platser. För sin skönhets och otämjda charms skull har de vilda arterna av violer tagits i odling där det nu finns många fina arter och sorter att välja på för krukor och rabatter.
Den ljuvliga styvmorsviolen, Viola tricolor, finns vildväxande i hela Sverige på berghällar, kulturmarker och längs vägkanter.
Små tuffa violer och praktfulla penséer
Blomman är oftast trefärgad, därav namnet tricolor, i violett, gult och vitt i olika nyanser. Blomningstiden är så lång man kan önska i vårt land — från april till oktober. Som trädgårdsväxt passar styvmorsviolen på naturtomter eller en odlad äng men kan också planteras i rabattkanter eller krukor. Styvmorsvioler räknas som två- till fleråriga. De övervintrar ett par säsonger men självsår sig också så det kan komma nya små raringar varje år.
I alla tider har naturens skönhet väckt en önskan hos människan att kunna tämja den och återskapa den i vår närmiljö. Styvmorsviolen är inget undantag utan snarare upprinnelsen till en av våra mest älskade utplanteringsväxter — penséerna, Viola x wittrockiana. Genom korsning av styvmorsviol och andra violarter med större blommor har en mängd penséer med maffiga blommor i olika färger förädlats fram.
Med lite fantasi kan du studera blomman och uppleva hur den eftertänksamt blickar tillbaka. Penséer har alltså större blommor än sina vilda släktningar. De är också köldtåliga och blommar mycket rikligt. Det är dessa förädlade egenskaper som gör att pensé blivit en så populär växt för vårvinterns första krukplanteringar. Blommorna kan vara en-, två- eller flerfärgade i vitt, gult, rosa, lila, aprikos och mängder av nyanser däremellan.
De plantor av penséer som köps i trädgårdshandeln tidig vår för att fylla krukor och lådor, där de tinar våra frusna trädgårdsjälar, får tyvärr ofta stryka på foten när krukorna ska fyllas med sommarblommor. Om du sår dina penséer själv vill du säkert inte slänga bort dem. Flytta ut plantorna i rabatterna och upplev att blomningen kan pågå under hela sommaren.
Klipp bort vissna blommor efterhand så stimuleras ny knoppbildning.
Hur man tar hand om den afrikanska violen så att den ger blommor året runt
Penséer räknas som ett- till tvååriga. Plantor kan övervintra men också självså sig och dyka upp lite varstans i trädgården.
Utplanteringsväxter kallar vi de växter som har en stark koppling till en viss säsong och som ofta planteras i krukor, men även i rabatter. På våren har vi exempelvis penséer och lökar, under högsäsongen ersätts de av ettåriga sommarblommor, som lobelia och petunia, och därefter kommer höstväxter som ljung och silverek. Hornviol, Viola cornuta, hör i sin vilda form hemma i Pyrenéerna.
Den blommar i juni och juli med blåvioletta, mycket väldoftande blommor. Till Sverige kom den som en odlad art men den ger sig då och då iväg från parker och trädgårdar för att roa sig i det vilda en kort stund. Hornviol är flerårig men är inte överdrivet långlivad, vilket kan vara en anledning till att den inte etablerar sig i vår flora.
Bland violer som sorteras in under hornviolerna hittar vi bukettviol och minipensé , båda alltså med det vetenskapliga namnet Viola cornuta. Båda blommar i maj till juli, alltså en lite tidigare start är den ursprungliga arten av hornviol. Bukettviol är egentligen en korsning mellan hornviol och pensé och den tilltalas ibland med ett eget vetenskapligt namn, Viola × williamsii.