Vad äter fasaner på vintern
Fasaner som bor i trädgården – Fråga en Biolog
Fasan Phasianus colchicus är en hönsfågel som ursprungligen bara fanns i södra Asien, men som introducerats till många platser runt om i världen, däribland Europa och det finns tusentals i Sverige, där den på många håll har förvildats. Fasanen härstammar från Asien där det ursprungliga beståndet förekommer från området väster om Kaspiska havet och österut till Sydostasien och kustområden utmed Japanska havet.
Vissa underarter har introducerats till Nordamerika där de har hybridiserat och utgör idag en väletablerad förvildad population. Den naturliga populationen som inte omfattar de introducerade områdena brukar delas upp i hela 34 underarter. Underartsgruppen versicolor urskiljs ofta som den egna arten grön fasan P. Fasanen infördes i Sverige till slottsmiljöer [ 5 ] på talet, [ 6 ] men har sedan förvildats och fått stor spridning.
I Sverige förekommer den i södra halvan av landet, på Öland och Gotland, och i norr, främst utmed Östersjökusten. Den förvildade populationen anses förekomma så långt norrut som till Medelpad. Den observeras dock ända upp till Norrbotten, men de kategoriseras inte som förvildade eller spontana utan härstammar från utplanterade individer.
Vad äter fasaner?
Fasanen har liksom övriga hönsfåglar nakna hudställen på huvudet, men saknar hönsens kam och köttiga flikar. Hanarna har fjädertofsar på hjässan. Stjärten , som har 16 eller 18 pennor, är smal, mycket lång, kilformad och svagt takformigt hoptryckt. Tarsen hos hannen är försedd med sporre. Fasanhannen har en övervägande brungul kroppsfärg med huvud och hals glänsande grönblå.
Den blir 53—85 cm lång, med ett vingspann på 70—90 cm. Fasanen vistas helst i lundar och täta snår, som omges av ängar och fält och erbjuder tillgång till vatten. Under hela dagen håller de sig på marken och smyger bland buskar för att finna sin föda, som utgörs av insekter , maskar , bär och frön. Först på kvällen uppsöker de lämpliga träd för att övernatta.
Hanarna lever i månggifte och är under häckningsperioden mycket stridslystna. Boet består av en uppskrapning i marken, som kan fodras med torra växtdelar, där den lägger sju till 17 olivfärgade ägg som honan ruvar i 24—25 dagar. I Sverige har flera försök gjorts att anlägga så kallade fasanerier , det första försöket gjordes i och vid den så kallade Fasanbyggnaden på Ulriksdals slott av drottning Lovisa Ulrika.
Verksamheten pågick mellan och År lät kung Oscar I inrätta ett fasaneri i Fiskartorpet nära Stockholm , men uppfödandet misslyckades gång på gång, varför även detta företag upphörde, Även försök vid Näsbyholms slott i Skåne , vid Adelsnäs i Östergötland och på Öland att införa fasaner misslyckades med att åstadkomma varaktiga resultat.
Större framgång hade det storskaliga fasaneri som friherre Oscar Dickson anlade på Visingsö Här övervintrade fasanerna i det fria, och stora jakter anordnades årligen. Efter Dicksons död lades fasaneriet ned. Men levde där fortfarande förvildade fasaner.
Senare lyckades man dock på flera ställen, särskilt i Skåne och Östergötland , med att uppföda fasaner och låta dem vistas och häcka i det fria. Både dess vetenskapliga namn Phasianus och trivialnamnet "fasan" härstammar från det grekiska ordet Φασιανός "phasianos" , vilket betyder " fågel från Phasis " [ 10 ]. Phasis är det antika namnet på den georgiska floden som idag heter Rioni och den antika staden Phasis som ligger nära Poti.
Fasan - Svenska Jägareförbundet - jagareforbundet
Såväl staden som floden ligger i det antika kungadömet Kolchis latin Colchis , vilket gett upphov till artepitetet colchicus : "från Kolchis". Enligt legenden fördes fasanen från detta land till Grekland av argonauterna. Fasanen är ett uppskattat jaktvilt och jagas främst med stötande och stående fågelhundar. Även vid klappjakter är fasan ett vanligt byte. Fasanens kött anses vanligen välsmakande och är en av anledningarna till jakt.
Innehåll flytta till sidofältet dölj.