Huvudbyggnad radhus
Stockholms stadshus är beläget på den gamla eldkvarnstomten vid Hantverkargatan 1 på Kungsholmen i Stockholms innerstad.
Rådhuset, Stockholm – Routes North
Stockholms stadsfullmäktige beslöt att låta uppföra ett kommunalhus med festvåning på tomten mot Mälaren , sedan ett tidigare förslag om ett nytt rådhus med rådhusrätt inte blivit av. Arkitekt Ragnar Östberg fick uppdraget att rita den påkostade byggnaden. Det krävdes 15 år att fullborda byggnadsverket, som invigdes midsommaraftonen den 23 juni , som räknades som fyrasekelsminnet av Gustav Vasas intåg i Stockholm , en årsdag som i själva verket inföll den 4 juli Ragnar Östberg lär ha inspirerats av Dogepalatsets volym och arkader mot vattnet samt Markuskyrkans kampanil , båda belägna i Venedig.
Stadshusets yttre och inre bär även influenser av bland annat italiensk renässans , nordisk gotik och islamisk konst , som Östberg förenade till en alldeles egen stil, där även det specialtillverkade, mörkröda murteglet spelade en viktig roll. Drygt en miljon handslagna och knappt sju miljoner maskinslagna tegelstenar användes för att färdigställa arkitektens skapelse.
Stadshusbygget har kallats "den sista 'riktiga' byggnadshyttan i Sverige" och räknas som ett av landets främsta byggnadsverk i den nationalromantiska stilen. Med sitt meter höga torn är det även ett känt landmärke i Stockholm. Bland dess mest kända salar märks Blå hallen , Gyllene salen och Prinsens galleri. Stockholms stadshus blev Östbergs mästerverk och efter invigningen mottogs byggnaden med ovationer av allmänheten och Östbergs arkitektkollegor, men det förekom även kritik att husets arkitektur var omodern.
Stockholms stadshus är säte för Stockholms kommuns förvaltning och ledning; det är här Stockholms kommunfullmäktige sammanträder och borgarråden arbetar. Stockholms stadshus har blivit känt bland annat genom dess användning som inramning för de årligen återkommande Nobelfestligheterna. Kring sekelskiftet fördes diskussioner dels om att uppföra en förvaltningsbyggnad och festlokal för stadens förvaltning, dels om ett nytt rådhus för rådhusrätten , och man önskade bygga ett gemensamt hus för båda funktionerna.
Stadsfullmäktige beslöt att en rådhusbyggnadskommitté skulle tillsättas för att finna en lämplig plats och låta upprätta ritningar. Bland placeringsalternativen fanns Hötorget på Norrmalm och kvarteret Mars och Vulkanus i Gamla stan. I december utlystes en arkitekttävling för svenska arkitekter. Tävlingen hölls i två steg, där de sex bästa förslagen skulle gå vidare till en andra pristävling.
Medan Östbergs Mälardrott hade fasader i granit var Westmans Hörn tänkt i murtegel. När Östberg presenterade sitt förslag Mälardrott såg samtiden likheter med Dogepalatset Palazzo Ducale och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Speciellt byggnadens läge och arkaderna vid vattnet var något nytt och ovanligt i Stockholm. År beslöt stadsfullmäktige att ett rådhus huvudsakligen överensstämmande med Östbergs ritningar, skulle byggas på Eldkvarnstomten [ 5 ].
Men snart uppkom tvivel angående rådhusidén och oklarheter vad beträffar innehållet i Östbergs kontrakt.
Radhus – Wikipedia
I oktober upphörde allt planeringsarbete med rådhusförslaget på Östbergs arkitektkontor, eftersom en motion med bland annat Knut Wallenberg i spetsen krävde upphävande av rådhusbygget på Eldkvarnstomten. Avgörande för placeringen var troligen stadsingenjören Herman Ygberg. En av fördelarna med denna uppdelning var att rådhuset snabbare kunde färdigställas. En annan fördel var närheten till det nybyggda polishuset vilket innebar att man slapp forsla interner längre sträckor.
Efter många turer och intensiva diskussioner kunde stadshusprojektet ta sin början. Husets arkitekt, Ragnar Östberg , arbetade med byggnaden på egen hand från och med talets slut. Samtidigt var han oroad över att rådhusbygget prioriterades och befarade att stadshusprojektet kunde komma i skymundan. Till detta kom den ekonomiska nedgången i Sverige under vintern — med arbetslöshet och storstrejk som följd.
Som inledningsvis nämndes är Östbergs byggnadsverk påverkat av Dogepalatset och dess läge vid vattnet, men där slutar likheten. Stadshusets yttre och inre bär influenser av bland annat nordisk gotik , bysantinsk och islamisk konst , som Östberg sammanvävde till sin alldeles egen stil. Ytterligare ett grepp som kom till användning var kopplingen till Stockholms historia genom en lång rad av symboliska byggnadsdetaljer och utsmyckningar.
Stockholms Rådhus
Östberg och hans medarbetare, bland dem arkitekten Elis Benckert , studerade även jämförbara stadshusbyggen i andra europeiska städer som i Köpenhamn Köpenhamns rådhus och Altes Stadthaus i Berlin. Den östra är öppen och kallas Borgargården, den västra är en övertäckt festhall som benämns Blå hallen. År presenterade Östberg de första helt genomarbetade ritningarna i skala för stadshusets gestaltning.