Fågel häckningstid
Lunnefågel – Wikipedia
Häckning kallas fåglarnas reproduktionsperiod , från parningslek och parning till dess att ungarna kan lämna boet. Nittiofem procent av världens fågelarter är socialt monogama , det vill säga lever socialt som par om än inte sexuellt. Dessa arter bildar par för åtminstone hela häckningssäsongen eller — i vissa fall — i flera år eller tills en av partnerna dör. Sexuell monogami är till skillnad från social monogami snarare undantaget i fågelvärlden.
Andra häckningssystem, däribland polygyni , polyandri , polygami och polygynandri , förekommer också. Inte sällan uppvisar också honor och hanar inom samma art olika sexuella strategier för att försöka ta kontrollen över reproduktionen. Häckningen inbegriper vanligtvis någon sorts parningslek, som oftast utförs av honan.
Svensk fågeltaxering
Vissa uppvisningar är dock ganska utarbetade. Beroende på art kan dessa omfatta trumning med vinge eller stjärt, dans, flyguppvisningar eller gemensam lek. Honorna är vanligen de som driver partnervalet, [ 11 ] men hos de polyandriska simsnäpporna är detta omvänt: mer enkelt färgade hanar väljer bjärt färgade honor. De flesta arter skapar ett revir som de bland annat försvarar med läten, uppvisning av praktfulla fjäderdräkter och rent fysiska attacker.
Vissa fåglar häckar i kolonier där gruppen hävdar reviret mot yttre angrepp. Inom reviret byggs ett rede som kan vara allt ifrån en grund urgröpning i marken till exempelvis en havsörns bo som kan väga mer än ett ton. Det minsta dokumenterade fågelboet är skapat av en kalliopekolibri och har en boskål på bara 2 centimeter. Vissa arter begagnar samma boplats år efter år medan andra, bygger ny varje år.
Ofta byggs flera bon antingen före eller efter parningen. Exempelvis korsnäbbar bygger sina bon redan under vintern och gärdsmygen bygger ett flertal bon, och honan utser sedan det slutgiltiga boet där hon lägger sina ägg. Detta rede är det enda som fodras med dun och fjädrar. Hos ett flertal arter har man observerat att både honan och hanen sätter igång med en form av cerimoniella bobyggen direkt efter parningen.
Vissa arter som backsvala , kungsfiskare och vissa alkor och liror gräver gångar i jorden där de lägger sina ägg. Inför parningen ökar volymen på hanarnas könskörtlar kraftigt. Hos vissa arter fyrdubblas vikten på dessa körtlar. Parningen sker oftast på en gren eller på marken. De flesta andfåglar parar sig dock i vattnet och seglare parar sig i luften. Hos fåglar, av båda könen, mynnar tarm, urinvägar och könsgångar i en gemensam yttre öppning, kloak.
Vanligast tar sig hanen upp på honans rygg och sänker sin stjärt, samtidigt som hon lyfter sin stjärt för att deras båda kloaker ska mötas och sperma kan överföras. Ett fåtal fåglar, som exempelvis andfåglar och strutsfåglar , har penis. Som enda representanter för tättingarna finns släktet buffelvävare Bubalornis i Afrika där hanen har ett penisliknande organ.
Simsnäpporna lever med ett polyandriskt parningssystem precis som kasuarer , jacanor och vissa rovfåglar. Polyandri innebär att honan samtidigt eller successivt är parad med två eller flera hanar. Läs även artikeln ägg Hos flertalet arter tar båda föräldrarna hand om ruvningen.
Häckningskriterier och Aktiviteter - BirdLife Medelpad
Bland vissa arter ruvar honan medan hanen hämtar mat. Hos alla spelande fåglar , exempelvis orre , tjäder , brushane , dubbelbeckasin och stortrapp , tar honan själv hand om ruvningen och hos vissa arter tar hanen själv hand om ruvning och uppfödning av ungarna. Det senare sker exempelvis hos vissa snäppor , spovar och simsnäppor. Vissa arter, exempelvis göken , är så kallade häckningsparasit , vilket innebär att arten lägger sitt ägg i någon annan arts bo och överlåter ruvning och uppfödning helt åt en annan fågel.
Inte sällan tar sådana parasiterande ungar död på den andra artens ungar. De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen.