Medeltidens påverkan på dagens samhälle
Medeltiden idag
De flesta av medeltidens människor bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten staten var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.
I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra. Nästan alla bodde på landsbygden Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Medeltidens människor levde ett tufft liv. Men om de trodde på löftet om ett liv i paradiset efter döden kan de mycket väl ha uppfattat sitt liv som mer meningsfullt och givande än många moderna sekulariserade icke troende människor, som på sikt inte kan förvänta sig annat än fullständig och meningslös glömska.
Det var främst bristen på pengar i samhället som låg bakom medeltidens feodala styrelsesätt där folket delades in i olika sociala stånd se viktiga begrepp. Samhället var under medeltiden och fram till slutet av talet indelat i en hierarkisk efter rang social ordning där kungahuset bildade toppen av samhällspyramiden. Närmast därefter kom adeln som normalt inte utgjorde mer än några promille av ländernas befolkning men ändå ägde merparten av all mark.
Adelsmän fick landområden av kungen mot att de ställde upp med riddare i hären eller på annat sätt tjänade honom. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed. Adeln var dessutom befriade från att betala skatt till kronan och kunde i regel själva driva in skatt från folk som var bosatta i deras landområden. Jordbruket var därför ofta organiserat i stora gods med en borg eller ett slott i centrum.
Där huserade en adelsman som var herre över godset och egendomarna.
Medeltiden
En del av jorden brukade han i egen regi, resten var utarrenderad uthyrd till bönder i byarna runtomkring. Bönderna var dessutom ofta tvungna att göra dagsverken arbetspass och överlämna en del av sin skörd till sin herre. Adelns borgar fungerade lika mycket som försvarsanläggningar som administrativa centrum för alla gårdar och jord som låg inom dess ägor.
Det var av de inkomster som adeln fick från sina ägor som de kunde bygga sina borgar. Ju fler arrendebönder de som hyrde mark som bodde på adelns ägor, desto större blev adelns inkomster. Adeln hade även juridiska rättigheter att avgöra alla rättstvister på sina gods. På många ställen i Europa, främst i Central- och Östeuropa, var bönderna livegna och fick inte flytta från sin jord.
Deras liv styrdes då helt av adeln som ägde marken som bönderna bodde på och livnärde sig av.
Liv och samhälle: Historiska Museet
Under adeln i hierarkin befann sig prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten. Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark.
Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och hävdade bestämt att det var Guds mening att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan allmogen - det stora flertalet bönder, hantverkare m. Under prästerna kom sedan borgarna som främst bestod av köpmän och hantverkare som levde i städerna.
Längst ned i den sociala skalan var bönderna som under medeltiden utgjorde cirka nio tiondelar av den europeiska befolkningen.
Bönderna i norra Europa hade det vanligtvis bättre än bönderna i övriga Europa som ofta var livegna och i stort sett ägdes av adeln. I början av medeltiden bodde alla på sin gårdar på landet och tillverkade allt de behövde själva. Naturahushållning - betalning i form av varor istället för pengar, t.