Räkna foderstat eller titta på hästen

I tidigare delar av Foderskolan har du kunnat läsa om olika fodermedel och deras energi- och näringsinnehåll och lämplighet i en hästfoderstat, samt om olika typer av hästar och deras energi- och näringsbehov. Nu är det dags att koppla ihop dessa delar och räkna ut själva foderstaten! Ca — förkortning för kalcium. Fodersta t — den mängd och fördelning av foder som hästen får under ett dygn, oavsett om det är baserat på en uträkning eller inte.

Lusern — är en baljväxt som odlas och skördas för tillverkning av pellets eller hackelse. Är ett proteinrikt vallfoder. Megajoule MJ — den enhet som man anger energi i för både hästens behov och för energiinnehållet i foder. P — förkortning för fosfor. Smältbart råprotein eller smältbart protein — anges i gram och är den andel av proteinet i ett foder som hästen kan tillgodogöra sig.

Beräkna foderstater

Förkortas g smb rp. Torrsubstanshalt — förkortas oftast ts eller ts-halt, beskriver hur mycket torr substans och hur mycket vatten det finns i ett foder. Foderstatsberäkning innebär att man utifrån hästens behov av energi och olika näringsämnen räknar ut hur mycket av ett eller flera olika foder hästen behöver utfodras med för att behoven skall täckas. Helt grundläggande för all foderstatsberäkning, antingen via olika datorprogram eller med penna, papper och miniräknare, är att man har tillgång till en näringsanalys på det grovfoder man skall använda.

Utfodring och miljö

Näringsanalysen är en form av innehållsdeklaration som upplyser om vallfodrets energivärde, protein- och mineralinnehåll. Utan vetskap om vallfodrets innehåll finns det ingen mening med att räkna på någon foderstat, eftersom man då måste gissa vad värdena är, vilket kanske inte alls stämmer med det grovfoder man utfodrar med i verkligheten. Både energivärde och proteininnehåll i grovfoder varierar mycket beroende på framför allt plantmognaden vid skörd och den botaniska sammansättningen se Foderskolan del 3 om Grovfoder.

Konsekvenserna av att gissa kan bli över- eller underutfodrade hästar och det kan bli både dyrt och onödigt svårt att rätta till. Näringsanalysen visar också eventuella brister i vallfodret som därmed kan åtgärdas innan problem hinner uppstå som en följd av dem. Kom ihåg! Vad innehåller det här fodret? Utan en näringsanalys av grovfodret går det inte att beräkna en riktig foderstat.

Foto: Carin Wrange. För att sätta ihop en foderstat i praktiken behöver man alltså först ta reda på vallfodrets näringsinnehåll. Många vallfoderproducenter bifogar en analysrapport på det hö eller inplastade vallfoder de producerar och säljer, och då är det helt enkelt bara att läsa av de värden man behöver från rapporten. Ibland finns det ingen analysrapport, utan man får själv ta ut ett prov och skicka till ett foderlaboratorium för analys.

Det viktigaste att tänka på när man tar ut ett prov är att det skall representera hela foderpartiet.

Räkna foderstat

Det är alltså ingen mening med att ta ett enstaka prov från en enda inplastad bal eller höbal, då visar analysrapporten bara värdet för det enstaka provet, som kanske inte alls representerar resten av foderpartiet. Hur man gör för att ta ut ett prov på rätt sätt kan Du läsa mer om i exempelruta 1 eller under rubriken Provtagning för analys på HästSverige. När man har analysrapporten är det många som kliar sig i huvudet.

Vad skall man titta på för några värden, egentligen? Och vad betyder alla siffror och förkortningar?

Kraftfoder häst På HästSverige finns nu ett nytt foderstatsprogram där du får hjälp med att räkna ut hästens näringsbehov samt att skapa en foderstat.

Grovfoder häst Hästens pass.

Räkna ut torrsubstans Här i HästSveriges foderstatsprogram får du hjälp med att räkna ut hästens näringsbehov samt att skapa en foderstat.

Det första man bör titta på är hur mycket smältbart råprotein g smb rp och hur mycket omsättbar energi MJ det finns i fodret, och balansen mellan dem. Ett sådant foder går fortfarande att använda till de vuxna hästarna som inte används i avel eller är högpresterande, men framför allt för lättfödda hästar kan man behöva späda ut vallfodergivan med ett annat grovfoder med lägre näringsvärde för att motverka att hästen får ett oönskat högt hull eller så små vallfodergivor att ättiden riskerar att bli för kort.

Om vallfodret har en lägre kvot än så behöver man addera proteinrika kraftfoder i foderstaten för att kunna täcka de här hästarnas höga proteinbehov. Variablerna smb rp i gram och omsättbar energi i MJ anges oftast både per kg foder och per kg torrsubstans ts på rapporten. För att räkna ut balansen eller kvoten mellan dem spelar det ingen roll om man använder värdet per kg foder eller per kg ts, så länge båda värdena är i samma enhet, dvs både energi och smb rp skall vara per kg foder, eller per kg ts.

Är fodret inte balanserat mot hästens behov blir det inte lika lätt och man behöver då räkna lite mer noggrant så att hästens alla behov täcks utan att överutfodring uppstår för någon annan variabel.