Imposter syndrome på svenska
Impostorsyndromet på svenska bluffsyndromet introducerades under talet av de två amerikanska psykologiforskarna Pauline Clance och Suzanne Imes. Till en början handlade deras forskning bara om högpresterande kvinnor, men dagens vetenskapliga arbeten tyder på att syndromet är lika vanligt hos båda könen. I sitt arbete som legitimerad psykolog har Lina Bodestad ofta stött på fenomenet, både som ett arbetsrelaterat fenomen och i det privata livet.
Och det intressanta är att de flesta tror att det bara är de själva som känner så här, säger Lina. Hon tror att en lösning på problemet är att prata mer öppet om hur man känner sig inombords, att under trygga förhållanden få möjlighet att prata av sig och få chansen att bli bejakad.
Imposter syndrome – vet du vad det är?
Och också få möjlighet att bekräfta varandra. Beteendet att försöka framställa sig i bättre dager och undvika att visa sig svag och osäker gör situationen låst och fler fortsätter att bära på sina upplevelser av att känna sig som en fejk i ensamhet. Men en komponent kan vara att yrken idag är så kunskapsinriktade och komplexa att det är svårt att se påtagliga resultat. Du får sällan ett konkret kvitto på att det du har gjort är bra.
Uppdrag avslutas inte lika tydligt med att man har lyckats.
Var inte en bluff på jobbet! (Så hanterar du bluffsyndromet)
Tidigare erfarenheter under barndomen och uppväxten bidrar till att bygga upp en människas självkänsla och självförtroende. Att utveckla impostorsyndromet kan bero på en kombination av olika saker, som bristande tillit till dig själv, att du inte blivit bekräftad av andra och att du saknar förmåga att bekräfta dig själv. Men du behöver inte ha vare sig dålig självkänsla eller dåligt självförtroende för att drabbas av impostorsyndromet.
Det kan handla om att du har lagt kravribban på dig själv för högt. Du har extremt höga krav på dig själv högre än på andra omkring dig. Om du är chef kanske dina anställda tycker att du försöker ha kontroll över allt. Missar du dina högt uppsatta mål känner du att du nog inte alls passar för det du gör.
Bluffsyndromet – Wikipedia
Lösningstips: Träna dig på att se misslyckanden som en del av ditt lärande och din utveckling. Det är du som alltid kommer först och går hem sist. Som är klassförälder, volontär i soppkök och leder spinningpasset på gymmet. Du som ofta låter fritidsintressen och egentid stå åt sidan för jobb eller för att hjälpa andra. Du som har svårt att göra ingenting på helgerna, eftersom det ger skuldkänslor.
Lösningstips: Träna på att påminna dig själv om alla bra saker du gjort, gärna varje dag. Fira framgångar och tacka ärligt när du får beröm eller positiv feedback. Ju mer du tar över ägandet över dina framgångar, desto mindre kommer du att känna att du måste överprestera för att duga. Här har vi dig som inte vill träna och öva, du vill kunna allt direkt. Det naturliga geniet kan vara du som haft lätt för dig i skolan och i arbetslivet, men är rädd för att utsätta dig för sådant du inte behärskar.
Bättre att ta den säkra och välbekanta vägen. Vi kan alla lära oss och utvecklas hela tiden. Vi kan alla bli bättre, även om vi redan är bra.
Imposter syndrome: Därför känner du dig som en bluff
Och att du blir bättre betyder inte att du var dålig innan. Detta är en person som har svårt för att be om hjälp. Att be om hjälp från andra skulle nämligen avslöja att personen inte alls är den expert som hen utger sig för att vara. Därför väljer individualisten hellre att söka information och på olika sätt hitta lösningen själv. Lösningstips: Fundera på hur du kan hitta styrkan i att be om hjälp.
Tänk på att andra ofta blir väldigt glada och smickrade av att få hjälpa till. Att be om hjälp betyder inte att du är dålig — det betyder att du ser andra som resurser som kan hjälpa dig att göra något ännu bättre.