Återkommande mensvärk

Utredning och behandling av smärtsamma menstruationer. Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet. Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.

Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar. Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin.

Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar. Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens. Viss försiktighet bör iakttagas vid användning hos personer med epilepsi.

Därför får vi mensvärk – och tipsen som lindrar

Diabetes: Begränsade data tyder på att melatonin som intas i nära anslutning till kolhydratrika måltider kan försämra blodglukoskontrollen under flera timmar. Melatonintabletter ska tas minst 2 timmar före och minst 2 timmar efter en måltid, helst minst 3 timmar efter en måltid hos personer med signifikant nedsatt glukostolerans eller diabetes. Graviditet och amning: Rekommenderas ej under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel.

Rekommenderas inte till ammande kvinnor. Datum för översyn av produktresumén: För ytterligare information och priser se: www. Bland tonåringar är prevalensen högst och är en vanlig orsak till skolfrånvaro hos unga.

Dysmenorré: vad det är, behandlingar, orsaker

Symtomintensiteten varierar från lätta besvär till handikappande smärtor. Flera studier påvisar suboptimal behandling med analgetika vid dysmenorré hos unga och låg benägenhet att söka vård för menssmärtor. Dysmenorré delas in i primär och sekundär mensvärk och är klassat som ett kroniskt smärtsyndrom. Personer med dysmenorré har en ökad sensitisering av smärtfibrer och har ökad smärtkänslighet, dock oklart om det är orsak eller konsekvens av smärtan.

All dysmenorré är associerad med kronisk bäckensmärta samt huvudvärk och fibromyalgi. Kvinnor med dysmenorré har ofta sänkt livskvalitet och sänkningen står i proportion till symtomens svårighetsgrad.

Dysmenorré (smärtsamma menstruationer)

Primär dysmenorré är vanligast och beror på hyperkontraktilitet i uterus som leder till ischemi och smärta. Symtomen varar oftast timmar och är värst första eller andra dagen i menscykeln. Smärtan är relaterad till menstruationen med smärtfrihet övriga dagar, och drabbar oftast unga personer snabbt efter menarche mån. Bland annat prostaglandiner frisätts från uterus vid menstruation och symtomens svårighetsgrad står i proportion med mängden prostaglandin som frisätts när endometriet stöts ut.

Mensvärk p-piller Några utav oss har återkommande mensvärk och vissa har det inte alls vissa månader.

Mensvärk i benen Men om man har återkommande problem med mensvärk eller PMS som gör att man måste stanna hemma går det att komma runt karensdagen och få sjuklön redan första dagen.

Mensvärk utan mens graviditet Mensvärk brukar oftast gå att dämpa med receptfria läkemedel med naproxen eller ibuprofen.

Mensvärk efter mens Dysmenorré är den medicinska termen för smärta med mens (menstruation) eller mensvärk.

Förutom smärta förekommer ofta systemiska symtom såsom illamående, yrsel, kräkningar, diarré att jämföra med de symtom som kan fås vid tillförsel av prostaglandin vid induktion av förlossning eller abort. Riskfaktorer är riklig mensblödning, ung ålder vid menarche, högt BMI och hereditet.

Mensvärk eller dysmenorré

I många fall tar det några år innan patologin utvecklats och blivit symtomgivande. Många med endometrios uppger symtom med svår dysmenorré sedan tonåren men symtomen kan också uppstå senare i livet. Symtomgivande myom är vanligast från ca 35 års ålder hos europeiska kvinnor. Sekundär dysmenorré kan förekomma tillsammans med acyklisk buksmärta, avvikande blödningsmönster, tyngdkänsla, besvär vid defekation och miktion samt samlagssmärta.