Verka klövar på lamm

Programmet är finansierat av djurägaravgifter och anslagsmedel från Jordbruksverket. Fotröta kan ge omfattande skador på klövarna på får och orsakar både djurlidande och ekonomiska förluster. Det övergripande målet med det nationella kontrollprogrammet är att minska smittspridning hos får mellan och inom besättningar i den svenska fårnäringen. Programmet är frivilligt och syftet är främst att sanera smittade besättningar samt att möjliggöra en livdjurshandel med djur utan smittsamma klövsjukdomar F-status.

Får som haltar Verka bara djur vars klövar behöver verkas.

Klöv synonym Lite beroende på underlag som fåren går på och hur mycket dom är ute så brukar man klippa/verka klövarna när man klipper fåren.

Digital dermatit , Han som klipper våra får verkar även klövarna.

Klövar engelska Verka klöver och hovar går ut på samma principen: Ge djuret en naturlig sätt att sätta ner hov/klov och förhindra att dom blir för långa så djurets rörelsesmönster berörs.

Genom arbetet i kontrollprogrammet är det möjligt att ha god kontroll över fotröta och CODD i Sverige. Enligt beslut från Baggauktions-kommittéerna på Gotland, i Jönköping och i Uppsala är F-status ett krav för besättningar som vill sälja baggar på auktionerna.

Klövkontrollen

Fotröta upptäcktes för första gången i Sverige Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus som i samverkan med andra bakterier och miljöfaktorer leder till att klövspalthuden infekteras. I allvarligare fall undermineras sulhornet och ibland kan även klövkapselns vägghorn lossa från den underliggande köttklöven. CODD påvisades i Sverige första gången Sjukdomens orsak är oklar men man anser att bakterien Treponema är inblandad.

CODD leder till att klövkapseln lossnar från kronranden och nedåt. Båda sjukdomarna orsakar smärta och hälta hos drabbade djur. Läs mer om smittsamma klövsjukdomar och klövhälsa här i Kunskapsbanken.

Klövlidanden hos får

Du ansluter din besättning till kontrollprogrammet genom att fylla i Anslutningshandlingarna. Vid anslutning till Klövkontrollen görs kontrollen av veterinär. F-status förnyas årligen genom antingen veterinär kontroll eller egenkontroll. Samma system gäller för besättningar som sanerats mot fotröta. Dessa besättningar erhåller F-status ca ett år efter sanering om det visar sig att inga tecken på fotröta finns vid kontrollen.

Anslutningsbesöken genomförs från och med mitten på augusti till mitten på oktober, då har djuren gått igenom den provocerande period av fukt och värme som behövs för att fotröta ska utvecklas. Vid konstaterad CODD erbjuds slaktbidrag. Endast veterinärer med särskild kompetens i fotrötediagnostik kan anlitas för besättningsgenomgången.

Kontakta din regionala djurhälsoveterinär som antingen själv gör genomgången eller förmedlar kontakt med veterinär som specialutbildats. Förbered dig inför anslutningsbesöket genom att ta del av vår checklista. År 1: Veterinärbesök, ett representativt och riskbaserat urval av besättningens livdjur gås igenom. År 2: Egenkontroll av klövarna utförd av djurägaren inklusive en skriftlig genomgång av rutiner, kontakter och observationer avseende klövhälsoläget under det gångna året.

Med detta som underlag görs en riskbedömning som ligger till grund för förnyat F-status. Om djurägaren följt Klövkontrollens regler behövs inte veterinärgenomgång. Finns tveksamheter genomförs en obligatorisk besättningsgenomgång av veterinär.

Klövkontrollen

År 3 och framåt: Varje år ligger en riskvärdering enligt ovan till grund för beslut om fortsatt F status genom egenkontroll. En årlig egenkontroll och riskvärdering utgör grunden för förnyat F-status. Som djurägare till ansluten besättning är det viktigt att du tar del av och följer reglerna som finns inom Klövkontrollen. Dessa hittar du här: Regler i Klövkontrollen Tel: 28 Mobil: 35