Pisa undersökning historik
PISA syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att åriga elever är rustade att möta framtiden utifrån de tre ämnesområdena läsförståelse, matematik och naturvetenskap. För att möjliggöra jämförelser mellan länder och deras skolsystem är det viktigt att definiera studiens målpopulation. I PISA har man valt att definiera målpopulationen som alla åringar som återfinns i skolans årskurs 7 eller högre.
Samtliga elever i PISA är födda år För att erhålla representativa resultat med tillräcklig precision görs urvalen i två steg där ett stratifierat slumpmässigt urval av skolor görs i ett första steg och ett slumpmässigt urval av elever inom varje vald skola görs i ett andra steg. I varje land ska urvalet omfatta minst skolor och 37 elever inom respektive skola.
Det är OECD som ansvarar för urvalet av skolorna. Därefter gjordes ett slumpmässigt urval av sammanlagt elever i ett andra steg på dessa skolenheter.
PISA 2018: Undersökningens syfte, genomförande och representativitet
I princip bör urvalet vara representativt för samtliga åringar som är bosatta i landet. Men det finns ett antal skäl till varför vissa elever i praktiken måste uteslutas eller exkluderas när de kommit med i urvalet. Ovanstående regler för undantag från urvalsram samt kriterier för exkludering är gemensamma för samtliga länder och fastställdes inför den första PISA-undersökningen år Då beslutades också att exkluderingarna totalt sett inte bör överstiga 5 procent av målpopulationen.
Reglerna måste hållas konstanta över tid för att resultaten mellan olika PISA-undersökningar ska kunna vara jämförbara. Exkluderingar kan ske av såväl enskilda elever som hela skolor. Exkludering av hela skolor innebär för Sveriges del att en skolenhet och alla dess elever har exkluderats med anledning av att den antingen är en grundsärskola eller en specialskola.
Det är den utsedde skolsamordnaren på respektive skola som avgör om eventuella exkluderingar av enskilda elever som kommit med i urvalet. Skolsamordnaren är normalt sett en lärare eller en biträdande rektor på skolan och har utbildats av Skolverkets personal enligt en av PISA fastslagen manual. Skolsamordnaren uppmanas också att kontakta Skolverket om det föreligger oklarheter.
I PISA har 11,1 procent av målpopulationen i Sverige exkluderats, 1,4 procentenheter på grund av att hela skolor exkluderats och 9,8 procentenheter på grund av att enskilda elever inom en skola exkluderats. Detta ska jämföras med 5,7 procent exkluderingar i PISA Sverige har med 11,1 procent den största andelen exkluderingar av alla länder i hela PISA-studien.
PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse
Genomsnittet för OECD-länderna är 4,0 procent. Då skolorna exkluderat en elev från genomförandet av PISA har de uppgett en kod för exkludering i det elevprotokoll som skolorna fyllt i, i samband med genomförandet. Denna kod har i Sverige på grund av juridiska skäl varit densamma oavsett vilket kriterium som stått till grund för elevens exkludering och därmed finns ingen möjlighet att beräkna hur stor andel av exkluderingen av elever som går att tillskriva respektive av de tre kriterierna för exkludering.
Detta på grund av de migrationsströmmar som den stora flyktingkrisen under senare år gav upphov till och som syns i statistiken över nyanlända i svensk skola.
Internationella mätningar och historien om PISA
OECD har med anledning av ovanstående bedömt den svenska graden av exkludering som acceptabel trots att den överstiger 5 procent i PISA Se figur I. It is believed that this increase in the exclusion rate was due to a large and temporary increase in immigrant and refugee inflows, although because of Swedish data-collection laws, this could not be explicitly stated in student-tracking forms.
It is expected that the exclusion rate will decrease to previous levels in future cycles of PISA, as such inflows stabilise or shrink. Det är viktigt att förstå att reglerna för exkludering inte har ändrats över tid eller mellan olika länder. Vad som har ändrats är att en ovanligt stor andel elever i PISA faller in under de fastställda kriterierna och att den troligaste orsaken till denna ökade andel är det mycket stora inflödet av nyanlända elever till i synnerhet Sverige men även till viss del också övriga nordiska länder.
Det mest övergripande och rättvisande måttet på hur representativt det urval av elever som genomförde PISA-testet är den så kallade täckningsgraden. Täckningsgraden tar hänsyn till elever som inte finns i skolsystemet samt exkluderingar och är därför det mest relevanta måttet på hur representativa de svenska resultaten är i jämförelse med övriga länder. För Sverige är täckningsgraden 0,86 i PISA 0,94 i PISA Merparten av den bristande täckningen i Sverige utgörs av ovan nämnda exkluderingar eftersom de allra flesta åringarna i Sverige återfinns i skolans årskurs 7 eller högre.
De resterande tre procentenheterna som skiljer täckningsgraden från andelen exkluderade beror på så kallad undertäckning. Denna undertäckning kommer sig av att några större utvalda skolor lagts ner mellan tidpunkten för att urvalet drogs och tidpunkten för studiens genomförande.