Har för låga betyg

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning. Läs om hur redaktionen jobbar. Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från , som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg. Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på läroplanen som infördes LGR 11 tillsammans med en rad andra förändringar i skolan.

Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt. Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt.

Det upplever elever som väldigt stressande, säger Björn Högberg som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande skola och skolpolitik. Han har gått igenom PISA-undersökningar, där det förutom kunskapstester också finns frågor som mäter elevernas känsla av tillhörighet i skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökning Skolbarns hälsovanor.

Elevers svar från perioden — har jämförts med svar från och framåt. Vi jämför svenska elever med andra jämförbara länder, och inget annat land kan visa samma nedgång i känsla av tillhörighet och ökning av stress som i Sverige.

Vad ska man göra om man har för låga betyg för en utbildning?

Andelen elever som anger att de inte känner att de hör hemma i skolan, eller känner stress över skolarbetet, har ungefär fördubblats under perioden. När forskarna undersökte vilken roll betyg i årskurs sex hade för elevernas välbefinnande var resultatet liknande. Den första gruppen elever som fick betyg i årskurs sex i det nya systemet, jämfördes med elever som gått i det tidigare systemet utan betyg i sexan.

Betyg på betyg – vad säger forskningen om betygens effekter? Vid låga betyg är risken att eleven hamnar i en negativ loop som är svår att bryta.

Socioekonomiska faktorer avgörande för högstadieelevers Ibland händer det att man inte når upp till antagningsgränsen men du ska absolut inte ge upp dina drömmar!

Vad ska man göra om man har för låga betyg för en utbildning? Dåliga betyg riskerar att skapa en känsla av maktlöshet hos elever, visar forskning.

Betyg ger ökad stress i skolan Publicerad: 8 dec , Uppdaterad: 13 dec , Skolexperten Per Måhl menar att den svenska skolpolitiken har format en skola där kunskap inte värderas och betygsinflation blivit vardag.

Den ledde också till att eleverna fick fler psykosomatiska symptom och upplevde mindre tillfredsställelse med livet, säger Björn Högberg. I denna studie används data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor. Forskarna jämför elever som går i årskurs sju läsåret — , som är de första eleverna som får betyg enligt den nya reformen, med elever i årskurs fem och nio som inte fått betyg i sexan.

Vi jämför också med övriga skandinaviska länder och vi ser bara den här utvecklingen i Sverige, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete vid Umeå universitet. Eleverna i sjuan har också fler symptom som tolkas som uttryck för dålig psykisk hälsa. Dit hör bland annat sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och nedstämdhet. Våra analyser tyder också på att elever som fick betyg i årskurs sex fick lägre tillfredställelse med livet.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Minst tillfredsställelse med livet och flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever. Elever på medelnivå är ganska förskonade från den typen av symptom.

Kakor på scb.se

Elever med arbetarbakgrund och utlandsfödda elever känner sig mest främmande i skolan. Och flickor, oavsett social bakgrund är mest stressade. Den stress flickorna upplever spiller över på hela deras välbefinnande på ett annat sätt än vad den gör för pojkarna. För pojkar har stressen under samma period ökat från 19 procent till I en studie från undersöker en grupp forskare vilken roll skolan spelar för ungas psykiska ohälsa.

Studien bygger på data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. Det är inte den enda orsaken men förklarar en stor del av ökningen.

Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa

Gender and secular trends in adolescent mental health over 24 years — The role of school-related stress. Varför drabbas flickor hårdare? Utbildning är flickors möjlighet att slå sig fram i livet, att få ett bra jobb och tjäna pengar, säger Björn Högberg. Att elever blir mer stressade och oroliga ser också Alli Klapp i sin forskning.