Är asfaboard bra

Ytterväggen, tillsammans med yttertak och bottenbjälklag, utgör husets gräns mot uteklimatet.

tilläggsisolering och asfaboard?

Den är värmeisolerande, fuktavvisande och vindtät tack vare sina olika materialskikt. Här går vi igenom ytterväggens konstruktion och olika fasadtyper. Ytterväggen kan vara både bärande och avskiljande eller endast avskiljande. En bärande yttervägg måste kunna bära hela husets tyngd. Oavsett om en yttervägg är bärande eller inte ska den alltid stå emot tyngden från vinden och sin egen tyngd.

I en murad vägg eller en timrad vägg är hela väggen bärande. Men i modernare hus är det vanligare att väggens bärkaft sitter på insidan av väggen. Hur vi bygger hus i Sverige skiljer sig en del från hur man bygger hus i varmare länder. Här uppe i Norden har vi ett omväxlande klimat med starka vindar, regn och snö, och det kan vara mycket kallt.

Asfaboard farligt Vi sätte asfaboard, bra att hantera, var trotts allt bra högt upp på gaveln o jobbade, har inte märkt av ng problem med den hade varit jobbigt o sätta vindpapp när man stod på stege så där var asfaboarden o föredra, men kan man stå på marken o vara minst 2 pers så finns de ju bra vinddukar idag.

Asfaboard lukt Är Asfaboard bra?

Asfaboard trossbotten Är Asfaboard farligt?

Asfaboard inomhus Förutom fuktmätning i krypgrundsluften och i synliga material kan det vara bra att initialt kontrollmäta även upp i bjälklaget ovanför blindbotten vanligtvis bestående av brädor, asfaboard eller oljehärdad board.

Men kraven på en yttervägg skiljer sig även inom landets gränser. I södra och mellersta Sverige räcker det med — millimeters isolering medan det i norra Sverige krävs isolering på cirka — millimeter. Vilken typ av fasad huset har påverkar också ytterväggens isolerande egenskaper. Murade väggar av lättklinker muras vanligtvis med — millimeters tjocklek då de har en sämre värmeisolerande förmåga än trähus.

Kraven på värmeisolering är höga i Sverige.

Isoleringsmaterial från A till W

Det beror bland annat på stigande energipriser och höga klimatmål. När man köper virke och material till ytterväggar måste man därför kontrollera materialets värmeledningsförmåga. Det anges med bokstaven λ lambda. Ju lägre lambda-värdet är, desto bättre isolerförmåga har materialet. Det finns även ett annat värde att kontrollera: U-värde.

Yttervägg – konstruktion, material och skikt

Det kallas även för värmegenomgångskoefficient och betecknar hur bra en konstruktion isolerar, det kan exempelvis handla om en hel yttervägg. Här är en tabell för hur bra λ-värde olika material har. För att ett material ska kunna ge god värmeisolering behöver det vara tillräckligt tjockt och dessutom ha tillräckligt låg värmeledningsförmåga. I lättbetong är värmeledningsförmågan endast en tiondel, jämfört med sten.

Minerallull har endast en femtedel av värmeledningsförmågan som lättbetong har. Ofta kännetecknas god värmeisoleringsförmåga i ett material av hålrum fyllda med stillastående luft.

utegips eller asfabord

Ytterväggen ska inte bara vara värmeisolerande, den ska även stå emot fukt — utifrån och inifrån. Vad många inte vet är att luften inomhus innehåller mer fukt än luften utomhus. Det beror på att inomhusluften är varmare samt att fukt tillförs genom exempelvis duschning, matlagning och människors andningsluft. För att fukten inifrån inte ska orsaka fuktproblem i väggarna måste innerväggarna vara tätare än ytterväggarna.

I en vanlig trävägg brukar man sätta en diffusionstät folie bakom gipsskivan. På så vis förhindras luften från att tränga ut genom väggarna och värmen bevaras inomhus. Detta förhindras genom en ventilationsspalt som sätts direkt innanför fasadmaterialet. De två vanligaste principerna för fuktskydd i ytterpanelen är enstegstätning och tvåstegstätning.

Enstegstätning har endast ett ytskikt men saknar tryckutjämnande och fuktavledande skikt. Ytskiktet bildar en luftrycksskillnad över fogen.