Frankrikes nationaldag mat

Franska revolutionen franska : Révolution française [ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz] inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli numera Frankrikes nationaldag och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp , Brumairekuppen. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare , eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme.

Frankrikes motto " Frihet, jämlikhet, broderskap " franska : Liberté, égalité, fraternité , officiellt antaget under den tredje franska republiken , har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form Revolutionen hade förebådats under lång tid före av upplysningen och dess filosofer , Voltaire och Rousseau med flera, samt med tankar om folkstyre och människans förnuft , vilka inspirerade befolkningen till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv.

Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. Konflikterna med Storbritannien , senast i de amerikanska kolonierna , där fransmännen hade hjälpt amerikanerna till uppror, hade tvingat regeringen att ytterligare höja skatterna.

Frankrikes nationaldag

Revolutionen innebar att första franska republiken utropades , men hade även stor inverkan på övriga Europa och världen, och definieras som början på senmodern tid. Revolutionen ledde till att feodala privilegier avskaffades, samhällen sekulariserades , metersystemet spreds och att total krigföring uppfanns. Manlig rösträtt infördes en kort period , och mer långvarigt efter februarirevolutionen då andra franska republiken utropades.

I förlängningen bidrog de båda franska revolutionerna till såväl socialistiska revolutioner som till spridande av liberal demokrati. Den franska revolutionen hade stor betydelse för den ryska revolutionen och dess idéer inspirerade Mao Zedong i att bygga en kommunistisk stat i Kina. Kungamakten i Frankrike var en absolut monarki som byggde på ett feodalt samhälle där kungen enligt traditionell föreställning hade fått sin enväldiga makt av Gud.

Den katolska kyrkan hade stort inflytande, och de som tillhörde de högre stånden , präster och adel , var befriade från skatt och kunde även driva in skatter för eget ändamål.

Frankrikes flotta – Wikipedia

Frankrikes skattebörda vilade helt på tredje ståndet som var bönder och borgare. Dessa var utestängda från statens ämbeten, vilka var förbehållna adeln. Frankrike hade också deltagit i dyra krig vilket ledde till höjda skatter.

Vad är frankrikes nationalrätt Bastille Day is the common name given in English-speaking countries to the national day of France, which is celebrated on 14 July each French, it is formally called the Fête nationale française (French: [fɛt nɑsjɔnal fʁɑ̃sɛːz]; ' French National Celebration '); legally it is known as le 14 juillet (French: [lə katɔʁz(ə) ʒɥijɛ]; ' the 14th of July ').

14 juli franska revolutionen Det franska köket är mat från nationen Frankrike.

Fransk mat recept Frankrikes nationaldag är en helgdag och firas till minne av stormningen av Bastiljen den 14 juli vilket inledde den franska revolutionen.

I England hade den industriella revolutionen gjort sitt intåg, men den franske kungen, Ludvig XVI , ville inte uppmärksamma eller acceptera de nya idéerna. Samtidigt spreds upplysningsidéerna bland akademikerna inom borgarståndet och därmed tankar om att man skulle kunna införa en konstitutionell monarki och erövra rättigheter åt andra i samhället än kungen och adeln.

Den gamla samhällsordningen, l'ancien régime , med en absolut kungamakt och feodala institutioner, hade under talet blivit alltmer föråldrad och ineffektiv. Skatterna var orättvist fördelade både klassmässigt och regionalt. Den jättelika statsapparaten hade blivit ett självändamål för en privilegierad ämbetsmannaklass.

Frankrikes nationaldag - Tid & Datum

Skillnaderna mellan hovets och högadelns slösaktiga lyxliv och de stora massornas halvsvält gav upphov till missnöje. Det är dock svårt att passa in de olika aktörerna i enkla kategorier. Även inom det första ståndet fanns det många som ville få till ett systemskifte. Adeln var inte en homogen grupp, utan bland dem fanns det grupper som ville ha konstitutionell monarki och till och med republik.

Bland borgarna fanns dessutom många som ägde mark under samma villkor som aristokratin , samtidigt som det fanns adelsmän som utan vidare kan betraktas som företagare med borgerlig livsstil. Även benämningar som "folket", "arbetarna" eller "bönderna" är av liknande skäl problematiska. Samtidigt gjorde en kris inom handeln och förlagsindustrin att arbetslösheten ökade.

Traditioner i Frankrike

Efter det mycket dåliga skördeåret följde också en mycket hård vinter. Det gjorde att folk bröt sig in i hus och förråd för att skaffa mat och tak över huvudet. Dessutom hade den franska staten samma år hamnat i akut brist på pengar vilket tvingade Ludvig XVI att samtidigt som landet var i djup kris sammankalla generalständerna för att skapa ett fungerande beskattningssystem.

Avsikten var att skapa samtycke till nya skatter och åtgärder för att förbättra statens ekonomi som hade undergrävts av hovlivet och understödet till de amerikanska koloniernas befrielsekrig mot Storbritannien. De tidigare sammankallade två notabelförsamlingarna , bestående av högadeln , hade inte åstadkommit något resultat. Enligt lagen skulle stånden ha lika många representanter i riksdagen.

Det tredje ståndet hade dock, i tron att man skulle rösta per capita , fått ett löfte att de skulle få sända representanter adeln fick och prästerna Den 17 juni tog det tredje ståndet initiativet och utropade sig ensidigt som nationalförsamlingen Assemblée nationale constituante.