Vad betyder egalitär demokrati
Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning. Läs om hur redaktionen jobbar. Demokrati betyder folkstyre, men är det verkligen folket som bestämmer? För att reda ut detta vänder vi oss till Staffan I. Människor har väldigt olika förutsättningar att utöva demokrati på det sättet, framför allt på grund av utbildningsnivå och socioekonomisk ställning.
Man behöver inte vara professor i statsvetenskap för att se att ,här finns en risk för politisk ojämlikhet, säger Staffan I. Hur vi bildar oss en uppfattning En viktig fråga i detta sammanhang är hur det går till när folket bildar sig en uppfattning i olika frågor och hur välgrundade deras val egentligen är. Valforskarna har märkt att klassröstningen alltså att man röstar utifrån sin klasstillhörighet minskar och att åsiktsröstningen ökar det vill säga att vi gör allt mer välgrundade val.
Definition av demokrati
Samtidigt är det en större andel som är osäkra på vilket parti de ska välja. Demokratiforskaren Sofia Näsström vid Uppsala universitet ser också problemen med politisk ojämlikhet. Att rösta är inte bara att säga ja eller nej, det är vägen dit som räknas, säger hon. I ljuset av ökad globalisering och migration är begreppet folk en ytterst omstridd fråga, menar hon.
När besluten i allt högre utsträckning fattas på en annan nivå än där vi utkräver ansvar i nationella val uppstår problem. Möjligheten att utöva vår demokratiska rätt minskar. I många länder väcks kritik mot det faktum att konsekvenserna av den ekonomiska politik som förs på överstatlig nivå ska hanteras av respektive land, utan att dessa har inflytande över den politik som förs.
Om den asymmetrin inte åtgärdas kan det i längden undergräva demokratin i nationalstaterna.
Vad är demokrati?
Det vore en farlig utveckling, säger Sofia Näsström. Denna kan vara förenlig med flera av de sju modellerna nedan. Det handlar mer om själva formen för demokratin — på vilket sätt den kan organiseras över nationsgränser — än dess natur. Världen har förändrats snabbt under de senaste åren och delvis sprungit ifrån begrepp som folk och demokrati. Nu behöver vi se över och modernisera dessa definitioner för att få till en meningsfull debatt kring medbestämmande i det moderna samhället.
Valdemokrati: Kärnan i en modern demokrati. Fokuserar på möjligheten att välja och avsätta politiska ledare i öppna och rättvisa val. Vissa politiska fri- och rättigheter upprätthålls även mellan valen, främst åsikts- och yttrandefrihet samt organisations- och mötesfrihet.
Är det folket som bestämmer?
Majoritetsdemokrati: Principen att man sätter störst värde på att majoriteten i en demokrati faktiskt ska kunna genomföra sin vilja. Institutioner utformas med betoning på maktkoncentration och maximalt genomslag för folkmajoritetens åsikter. Konsensusdemokrati: En demokratisyn som utgår från värdet av att alla grupper syns och hörs och får en del av den politiska makten för att lojalitet med demokratin ska upplevas som meningsfullt.
Deltagardemokrati: Har djupa rötter i visionen om direktdemokratin. Den betonar maximalt folkligt deltagande i alla samhällets och politikens sfärer. I modern tappning kan institutioner som gör det enkelt att hålla folkomröstningar på alla nivåer räknas hit.
Deliberativ demokrati: En nyare trend som framför allt betonar värdet av att demokratin karakteriseras av ett rationellt åsiktsutbyte och förnuftsbaserat politiskt samtal i den offentliga sfären. Egalitär demokrati: Har sina rötter inom socialliberalt och socialistiskt tänkande. Framhäver värdet av att alla medborgare ska ha samma faktiska — inte bara formella — möjligheter att utnyttja sina politiska rättigheter.
Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist. Redaktör: Danil Lundbäck,forskning. Lindberg och Sofia Näsström. Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor.