Folkdräkter österbotten
Västerbottensdräkten är en komponerad folkdräkt , landskapsdräkt för Västerbotten , sammansatt med udda plagg från landskapet som underlag [ 1 ] , enligt uppgift med huvudförankring i Vindeln Degerfors socken. Västerbottens läns hemslöjdsförening bildades , och redan under sina första år engagerades man i skapandet av en dräkt för Västerbottens län. Kanske kändes behovet starkt inför den stundande Baltiska utställningen i Malmö Den första kvinnliga västerbottensdräkten visades där tillsammans med västerbottniska vävnader.
Folkdräkter
Frågan om en manlig västerbottensdräkt blev aktuell under talet. I tidningen Norra Västerbottens julhälsning kan man läsa: "Under en följd av år har problemet om en Västerbottnisk mansdräkt sysselsatt intresserade personers hjärnor. Arbetet med att skaffa fram något karaktäristiskt har gått trögt, kanske mest därför att hoppet om ett gynnsamt resultat inte varit alltför stort.
Man har stirrat sig blind på vadmalsbyxor , kängskor och skoband och haft på känn att en dräkt byggd på dessa plagg inte haft några utsikter att slå igenom. Vidare sägs: Ingen tror väl heller på allvar, att en pampig västerbottnisk bonde t ex gifte sig i vadmalsbyxor och kängskor!
Lappfjärd-Tjöck
Han avslöjar inte vilka de "intresserade personerna" är, men ger i artikeln ett förslag på konstruktion som ger "ett synnerligen äkta och originellt intryck". Dräktens väst var baserad på en gammal väst som hittats på en vind, en "kyrkväst". Både denna väst och de stövlar som har stått modell år idag försvunna. Redan visades den första västerbottniska mansdräkten, som framställts genom folkdanslaget »Midsommarkransens» initiativ.
Brages folkdräkter
Vid visningen av den var man enig om att den fyllde alla anspråk: »dess intryck av kärv manlighet står i bästa överensstämmelse med karaktären hos det landskap, den skall representera. Dagens "officiella" definition av dräktkonstruktionen härleds från början av talet när representanter för Svenska Ungdomsringen för bygdekultur och Hemslöjden enades om utformningen, vilken publicerades i tidskriften Västerbotten Denna beskrivning av den västerbottniska kvinnodräkten sades härstamma från Burträsk och Lövångers socknar och uppgifterna var lämnade av Gunborg Grenander, född Markgren, i Burträsk och Dagmar Rönnberg i Ljusvattnet.
Efter kan man se att dräkten börjat ändra utseende, tröjans långa ärmar har klippts av och liknade närmast en holkärm. Några år senare är även denna ärm borta och utseendet börjar nu likna ett livstycke. Inför prins Gustaf Adolfs och prinsessan Sibyllas besök i Västerbotten genomgick dräkten sin största förändring.
En dräkt skulle skänkas till prinsessan och det ansågs då att en viss översyn var av nöden. Bandet med de broderade ändarna betraktades exempelvis som olämpligt, då dess ursprung inte var känt. Två nya förslag till förkläden gjordes; ett av blått siden med en bård nertill av bindmössans broderi, samma tyg som mössans och ett annat vävt i svart halvylle med längsgående ränder i Holmöväv.
Mönstret till det vävda förklädet sägs en föreståndare på Hemslöjden i Umeå ha fått, när hon träffade en bonde på väg in till stan. Baktill på lastflaket till mjölkskjutsen låg ett fälltäcke över mjölkbyttorna. Hon fick en bit av bonden och detta skall ha utgjort förlaga till förklädet.
Traditional Swedish Clothing: The National & Regional Folk Costumes of Sweden
De två gjorda förslagen sändes till Stockholm för »godkännande», okänt vart. Resultatet blev det vävda förklädet i Holmöväv. Sidensjalen hade också ersatts med ett hemvävt halskläde, rutigt i tunt merceriserat bornullsgarn, i två färgställningar; blått och vinrött. Bindmössan fanns även med broderi på vinrött siden. Vinrött halskläde och mössa sades nu vara avsett för ogifta kvinnor.
Halvlinneblusen hade försetts med broderi på krage och manschett och avslutades nertill med en fåll med indraget resårband. Om de förändringar som dräkten genomgick under talet kunde man läsa i tidskriften Västerbotten , där det också fanns färgbilder av dräkten. Under en lång följd av år, från talet och framåt, förändrades dräkten på grund av svårigheter att få tag på material och rätt färger.
Även snitt och sömnad har starkt varierat. Livstycket har haft tryckknappar eller hyska och hake för hopsättning, andra har haft blixtlås mitt fram eller i sidan, kjol och livstycke finns hopsydda med blixtlås fram. Bystsömmar och sprängveck är vanliga, linning på livstycke, av sidenbanden har sytts förkläden - varianterna har varit många. Största orsaken till att detta inträffat, är förmodligen att det saknats originalplagg - det har saknats ett folkligt dräktskick att falla tillbaka på och det har heller inte funnits någon uppsydd västerbottensdräkt hos Hemslöjden att använda som rättesnöre.