Sjukhus i tyskland storlek
Grundläggande om hälsovård i Tyskland
Ett sjukhus är en inrättning för i första hand sluten vård , det vill säga vård av inneliggande patienter, samt specialiserad öppenvård. Sjukhusen ansvarar således för patienter med sjukdomar eller skador som inte kan utredas eller behandlas inom primärvården. I regel förekommer öppenvård på de kliniker eller på specialistmottagningar som finns representerade vid sjukhuset.
En äldre benämning är lasarett , som i Sverige används synonymt med sjukhus, men som ursprungligen i Italien haft betydelsen leprasjukhus eller karantänssjukhus.
I det gamla Grekland fanns tempel tillägnade läkeguden Asklepios. Dessa tempel kallades Asklepeia grekiska: Ασκληπιεία och fungerade som centrum för medicinsk rådgivning och healing [ 1 ]. Vid dessa helgedomar skulle patienterna komma in i ett drömliknande tillstånd som kallas "enkoimesis" grekiska: ενκοίμησις inte olikt anestesi, där de antingen har fått andlig vägledning i en dröm eller lindrades från smärta under kirurgiska ingrepp.
Asklepeia i Epidaurus har tre stora marmorskivor daterade till f. Kr, vilka listar namn på patienter som kom till templet med problem och blev botade där. Ett antal kirurgiska behandlingar anges också, så som öppnandet av buken samt avlägsnande av traumatiska främmande material. Dessa operationer kan sannolikt ha ägt rum med patienten i ett tillstånd av enkoimesis, uppnått med hjälp av sömngivande ämnen såsom opium [ 2 ].
Romarna dyrkade Asklepios under namnet Aesculapius. Han var förärad med ett tempel f. I Persien byggde man tidigt sjukhus.
Tyskland
Det första berömda sjukhuset i modern bemärkelse låg i staden Gundishapur i närheten av staden Ahvaz i Iran. Gundishapurakademins medicinska akademi och dess sjukhus grundades på talet e. Det finns sju regionsjukhus i Sverige samt omkring 70 läns- och länsdelssjukhus. Det finns flera universitetssjukhus där det bedrivs utbildning och forskning.
Sverige har även flera barnsjukhus , bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus , som är en del av Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Sachsska barnsjukhuset vid Södersjukhuset i Stockholm, samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Sveriges tidigaste, klosteranknutna, sjukhus kallades helgeandshus eller hospital och var vanligen en gemensam samlingsplats för fattiga och krymplingar såväl som både psykiskt och somatiskt sjuka av alla slag.
Den första egentliga inrättning i Sverige, avsedd uteslutande för botande av sjukdomar , är det i Stockholm öppnade Kungliga Serafimerordenslasarettet. Begreppet lasarett har sitt ursprung i karantänsstationen Lazzaretto Vecchio utanför Venedig.
Universitetssjukhuset i München (LMU): Topp 10 sjukhus i
I Tyskland användes Lazareth i början av talet om allmänt sjukhus. När man i Sverige skulle inrätta ett rikssjukhus lånades ordet lasarett' från Charité i Berlin. Inom kort inrättades lasarett även i andra städer, och genom kungliga brev och förordnades att länslasarett skulle inrättas över hela riket, kombination med särskilda kurhusavdelningar.
Till dem anslogs bland annat den från för varje mantalsskriven person utgående kurhusavgiften, som ersattes av den allmänna sjukvårdsavgiften. I Sverige har landstingens sjukhus kallats för "länslasarett", medan övriga sjukvårdsinrättningar kallades "sjukhus", till exempel Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Allmänna sjukhuset i Malmö.
I fältläkarreglementet talas om arméns "sjukhus", inte om dess "lasarett". Överstyrelsen över lasaretten, som först utövades av en överdirektion, sedan av två serafimerriddare , uppdrogs åt Serafimerordensgillet , men överflyttades delvis och helt och hållet på dåvarande Sundhetskollegium , nuvarande Socialstyrelsen. Denna styrelse utövade särskilt genom tid efter annan återkommande inspektioner högsta tillsynen över lasaretten.
Den närmaste förvaltningen av dem var anförtrodd åt en särskild direktion för varje lasarett.
2 Vårdsystem i andra länder
Läkarvården bestreds av en eller flera lasarettsläkare , som utnämndes av K. Antalet lasarett i lasarettsstadgans mening var vid års slut 75 med 8 sjukplatser; å dessa sjukhus hade under samma år intagits 79 patienter; antalet underhållsdagar uppgick till 2 Dessutom fanns vid samma tid i städer eller på landsbygden 73 mindre sjukhus, sjukstugor med sammanlagt sjukplatser.
Utgifterna för sjukvården vid lasaretten uppgick samma år till 7 kr och vid sjukstugorna till kr. Inget län saknade det året lasarett, de flesta hade flera sådana.