2 mätmetoder inom injustering av ventilation
Felaktig injustering gör att ventilationssystemet fungerar sämre än vad det kan.
Det kan öka risken för både dålig inomhusmiljö och dålig driftsekonomi. Här får du veta mer om risker vid injustering av ventilationssystem. Ventilationssystemet behöver vara utformat för att ge bra möjligheter till injustering. I lufttäta byggnader är det extra viktigt att injusteringen kan utföras med hög noggrannhet och med små mätfel eftersom det lättare byggs upp felaktiga tryckbilder om till - och frånluftsflödet inte blir väl balanserat.
Injustering sker normalt via proportionalitetsmetoden. Om ventilationssystemet är asymmetriskt uppbyggt är det oftast svårare att justera in eftersom tryckfallen då skiljer sig åt i olika delar av systemet.
Webbaserad utbildning för injusterare
Mätpunkter för flödesmätning i kanaler behöver också placeras där flödet är laminärt för att inte riskera stora mätfel. Man måste då vara uppmärksam på möjlig påverkan från vindar ute, eventuella smutsiga filter, igensatta uteluftsgaller, smutsiga kanaler samt ombyggnader av ventilationssystemet där injustering inte gjorts ännu. System med varierande ventilationsflöden VAV är lite svårare att injustera och används oftast i byggnader med varierande personbelastning.
Här kan man inte använda samma injusteringsmetoder som för CAV eftersom flöden och tryck hela tiden varierar under drift. Injusteringen kan påverkas över tid. Detta kan bero på att ventilationssystemet smutsas ned, att delar i systemet åldras men även på grund av påverkan från användare. Det är vanligt att boende påverkar ventilationen genom att påverka donen. Ibland av ändras inställningen av misstag när donet rengörs.
Det förekommer också att boende vill sänka flödet från ett don om man upplever komfortproblem. När ett don ändras påverkas också flödena i resten av systemet. Detta gäller särskilt i F-system där det blir bekymmer om användare stänger till uteluftsventiler för att man upplever komfortproblem. Då ökar undertrycket inomhus och det börjar dra mer luft från andra uteluftsventiler i byggnaden.
Detta kan i sin tur leda till komfortproblem för andra användare i andar delar av byggnaden. Bildas det stora undertryck ökar risken för luktspridning mellan lägenheter. Stora undertryck kan även göra det svårare att öppna ytterdörrar för barn, äldre och personer med begränsad styrka.
Mätning av luftflöden
Om du inte injusterar ventilationsanläggningen korrekt kan det leda till konsekvenser för byggnaden:. Om du inte injusterar ventilationsanläggningen korrekt kan det leda till konsekvenser för inomhusmiljön:. Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till dålig luftkvalitet, fukt och termiskt klimat. När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet.
Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens. Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden. Drag kan uppstå i närheten av till exempel uteluftsdon, tilluftsdon eller tilluftsradiatorer.
Mätning av luftflöden
Det finns risk för drag om den inkommande luften har för hög hastighet eller för låg temperatur när den kommer in i vistelsezonen. För att minska risken för drag ska uteluften blandas med rumsluften innan den kommer in i rummets vistelsezon. Detta gör att uteluften blir varmare och får lägre hastighet. När boende upplever drag från uteluftsdon stänger de ibland uteluftsdonet eller tejpar igen det.
Detta skapar ett större undertryck i bostaden. Dessutom ökar luftflödena genom de andra uteluftsdonen, med en ökad dragrisk från dessa. Drag kan även uppstå från tilluftsradiatorer. Tilluftsradiatorn har två uppgifter — att värma inkommande uteluft och att värma rummet.